Tidigt i min karriär lärde jag mig skillnaden mellan diskussion och dialog. Oftast är det “Ska vi boka ett möte för att diskutera saken?” eller “Vad diskuterar ni?”

Ordet “diskussion” eller verbet “att diskutera” är onekligen populärt och kan för några kännas riktigt bra – att inleda en diskussion för att komma fram till ett vinnande resultat. För andra kan “diskussion” ha en negativ konnotation och framkalla obehagskänslor. Varför? För att i en diskussion är parterna inte inställda på att lyssna på varandra. Utgångspunkten är snarare ett steg närmare “debatt”. Alltså att argumentera. Vem har bäst argumentationsteknik? Vem kommer vinnande ur diskussionen? Vissa människor älskar att diskutera. Min före detta pojkvän till exempel. En tvättäkta spanjor som älskade att prata för sin sak. Att förklara. Att lägga fram sina synpunkter för att få motparten att ändra åsikt eller hålla med.

I Sverige är en “diskussion” oftast av allvarligare sort. Vi är allmänt inte pratglada människor som pratar i mun på varandra och vi tänker oss gärna för innan vi pratar. Respekterar andras “taltid”. Och vi tycker definitivt inte om konfrontationer. En diskussion kan lätt leda till en konfrontation. Så då är det nog bäst att undvika en diskussion.

Varför är det så här?

För att diskussion i grund och botten är konfliktsökande. Vi ska därför titta på ett par jämförelser mellan diskussion och dialog för att förstå varför det är bättre att bjuda in till dialog än diskussion.

1. Vinnarskalle vs Samtala

I en diskussion är vi ute efter att vinna. Vi argumenterar vem som har rätt eller fel och lyfter fram olikheter.

I en dialog är vi nyfikna. Vi utforskar öppet andras tankar och åsikter och lyfter hellre fram samband.

2. Besserwisser

I en diskussion har vi redan alla svaren. I en dialog ställer vi hellre frågor och lyssnar.

3. Brist på respekt

I en diskussion kan du se olika härskartekniker. I en dialog har vi respekt för varandra.

Med andra ord: Om vi samtalar nyfiket, strävar efter samband genom att lyssna och ställa frågor och därmed respekterar varandra – DÅ händer något underbart. Vi för en dialog. Vi går in för win-win. Eller win-win-win till och med. Vi tävlar inte. Vi samtalar och samverkar. Det borde ju vara grogrunden för mer fred i världen, bättre organisationer och fridfulla relationer överlag.

Hur svårt ska det va?

Det är skitsvårt. Vi är vana vid att lyfta fram våra egna åsikter som det enda rätta. Det är inte så himla lätt att släppa egot. Egot är mänsklighetens största hinder till lycka. Några få har greppat nyheten och jobbar på saken – inklusive jag själv. Men är människor elaka för att de är egoistiska? Nej, de är bara omedvetna. Med den vetskapen i ryggsäcken blir det mycket enklare att se godheten hos människor. Vilket gör det lättare att föra en dialog. Om vi vet att personen vi pratar med har goda intentioner blir vi mer öppna och lyssnande.

Det är utgångspunkten. “Hen vill väl. Jag med. Då har vi något gemensamt. Låt oss hitta lösningen tillsammans i dialog”.

Så släpp egot och se godheten i människor. Det går att göra affärer utan ego.

———-

Eller vad tror du? Jag lyssnar.

/Mina